Tovat

 Cilla
la
Nilla
 
Med några små möss.
 
 




    

Några av Gullis tovade figurer .         













 VEM ÄR DÅ GULLI ? JO .................

 
Det skapas skogssnua,troll och vättar av ull i Gullis värld,Skärsnäsbarnen växer fram av att nålfilta ulltussarna.Genom den traditionella tovningen med såpa,varmt vatten och friktion av ullen leker Gulli fram Skärsnäsvättar samt nyttoting som bland annat skor,väskor,hattar och grytlappar. 
Av Skärsnäsvättarna har en småfolkets värld kommit i dagen, genom ett släktförhållanden,stamrötter har uppkommit,hälsans vätte är Surbrunnsvätten som finns i”Ormagropen”,den arbetssamme Jordkällsvätten från Boana,i Skärsnäs finns Tassebodsvätten som med sitt sätt är den sociala, ihop med den elegante Stenbrottsvätten från Träskovikens diabasbrott,dessa fixar släktträffar och sköter kommunikationerna familjerna emellan,vi får inte glömma bort det lite udda flummiga Skvalpaviksvätten,som oftast ses sittande vid Immelns sjökant.                                                                                                                                                                  För Gulli som är uppvuxen på söder i Malmö har inte detta skapande bara kommit av en slump,utan funnits med sedan hon tittade ut med sina bruna ögon och sitt svarta tjocka hår.Under uppväxten målades det oplanerat i hemmet när föräldrarna minst anade det, en stol hade förändrat färg och tyget kändes inte i heller igen vid en hemkomst.  Av denna skapande ådra och iderikedom förstod inte hennes strukturerade syfröken i grundskolan mycket av,istället för att uppmuntra, blev det ett underkänt betyg.Att göra något som någon  annan också gör, det är inte Gullis signum.Sedan att köpa en HSB lägenhet och låta känslan styra och inte stadgarna,skapar oro för någon av parterna,jag kommer ihåg när batikinfärgning skulle genomföras med kaustiksoda i lägenhetens badkar och dess avloppsrör av plast.Efter en tid uppstod det en ovanlig odör i lägenheten,som kunde härledas till toan där också badkaret stod.Vaktmästaren tillkallades,som kollade,inget vattenlås finns här sa han och tittade på Gulli med tekoppsstora ögon och ett ansiktsutryck mest likt ett frågetecken,uppfrätt,sa han? Konstigt kom från Gulli,med en förvånad blick ! Av dessa batikinfärgade tyger syddes kläder på kvälls/nattetid som såldes till stadens innebutiker,dessa butiker som också Gulli inredde och matchade upp. Gullis lagstadgade arbetstid fördrevs på H&M,där dekoration och matchning av butiker var hennes syssla,som Erling Persson(H&M:s skapare)sa till henne,du är ett av ”Rembrandt barn”,syftade då på hennes färgsammansättnings förmåga,därför anlitades hon ofta för att matcha upp butiker,detta kunde direkt mätas i kassaklirret.         Åttiotalet hade gjort sitt intrång och Gullis tid hade börjat fyllas upp av mer än skapande med händerna,det blev familj med två adoptivbarn från Indien,nya ideer växte fram,vilket blev i biståndinrikningen och då genom att skapa garntomtar där all förtjänst sändes till Bharatbistånd, garntomtarna kom fram i stora skaror och finns idag över hela vår värld.    Nu blev det också en fysisk förändring genom flytt från Malmö till Skärsnäs med rösterna från ”staboarna”,det var som ett eko,ska du flytta till tassemarken ?                                                           Livet blev förändrat,inte bara genom barn i huset,vardagsinköpen skedde nu i en ännu fungerande handelsbod som Gerda o Inge höll igång till nittiotalets början,här gick allt att köpa och ordna.            Gulli hade under alla år också jobbat med lera och ett skapade i detta material,keramik utbildningen fick hon genom den finske keramikern Pirko,men med flytten från stan blev det också en flytt från ungnen som behövdes för att göra detta material fullständigt.Nya material tog plats i hennes skapande värld,mycket syddes,lapptäcke stora som små,av torkade växter gjordes det skapelser  och då mycket med vete som grund,ett vete som klipptes hos Frosten i Stavelsvad,nu blev också brännässlan förbjuden att rensa bort från tomten,denna skulle växa sig stor,den torkades och bråkades,nässeltråd spanns med nässelduk som resultat,men det material som tog större och större plats var ullen.Under tiden började den sista tiden för Skärsnäs handelsbod närma sig och med deras stängning blev också andelsfryshuset i byn tomt och frågan kom från dess förening om någon ville köpa detta lilla hus på tjugofyra kvm,utmaningen antogs och Gulli fick möjlighet att visa sina alster i en egen bod som fanns i tassemarken,en förening av dessa ord var given och därmed var också namnet Tassemarksboden fött och en logga skapades.Från första året tog Tassemarksboden över rollen från handelsbodens julskyltning genom att ha julöppet den andra advent,på sommarn blev det en anhalt för många vandrare från skåneleden,en kopp kaffe med glass kunde inmundas,för sällskap kunde det bli våfflor med laxröra.Kommunens turistchef besökte boden årligen och utryckte sin belåtenhet att den bara fanns till,detta,de ”tre små grisarnas hus”.Kommunen tog Gullis tovade figurer till deras vänort i Tyskland under en säsongs utställningen också vid brofästet har hennes tovade figurer förevisas för inkommande turister.Under tiden i byn gick tankarna ständigt om att bygga något ytterliggare av Tassemarksboden i Skärsnäs,ett av hindern var ytan samt parkerings möjligheterna.När Svea Skog erbjöd att sälja en areal intill vårt boende gick tankarna direkt om detta skulle kunna bli en plats för en Tassemarksbod? Tankarna blev en tanke efter julöppet i Skärsnäs det året och det skissades under julhelgen och beslut togs,köpet var klart och nya Tassemarksboden fanns på pappert,tomten var utsatt det sista dagen i januari året därpå,marken blev röjd och klar i maj samma år och i juni började utläggningen av väggarna med ett klart mål,den andra advent skall det var julöppet i nya Tassemarksboden,sagt och gjort,boden blev drygt dubbelt så stor och uteplats som skapar en härlig mysig miljö ihop med surbrunnsvättarna,som säkert har undrat vad som hänt på deras marker,hittits har vi kommit bra överens.Här finns nu alla Gullis skapelser och fler lär det bli. Framtiden är ännu inte nådd,så det återstår att se vad den kommer att visa.
*************************************************************
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar